Vad menar vi egentligen med entreprenörskap?

Sedan sent 1990-tal har entreprenörskap kommit att bli ett ”buzzword” i det svenska skolsystemet. Många skolor säger sig praktisera ett s.k. ”entreprenöriellt lärande”. I gymnasieskolan finns entreprenörskap sedan 2011 med som ett eget ämne. I grunden är jag positiv både till att unga människor får utveckla ett företagsamt förhållningssätt och att de får kunskaper för att kunna starta företag. Samtidigt kan jag ibland känna att entreprenörskapsbegreppet klistras på sådant som vi gjort i skolan sedan länge, men som tidigare benämndes som något annat. Vad menar vi egentligen med entreprenörskap? Och vad är det vi vill att satsningen på entreprenörskap i skolan ska leda till?

 

Joseph Schumpeter, som var verksam under första halvan av 1900-talet, är flitigt citerad inom entreprenöskapsforskningen. Han menade att en entreprenör är någon som kommer på något nytt. Det ”nya” kan handla om en ny vara eller en ny kvalitet av en vara, en ny produktionsmetod, en ny marknad, eller en ny organisation som möjliggör en entreprenöriell vinst som entreprenören kan tjäna pengar på tills så många har imiterat idén att den inte längre ger en fördel i förhållande till konkurrenterna.

 

I det svenska utbildningssystemet har entreprenörskap fått en dubbel mening. En bredare definition innebär att utbildningen ska ”utveckla företagaranda och företagarkompetens”. Denna definition handlar om utveckling av vissa personliga egenskaper utan att ha någon direkt koppling till att skapa nya företag. Den andra definitionen är snävare och handlar specifikt om ”utbildning i hur man skapar ett företag”. I gymnasieskolans läroplan framgår att entreprenöriella förmågor även är ”värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier”.

 

Det är dock inte alltid som det entreprenöriella förmågorna kommer till den användning som vi tänkt oss. När jag arbetade som lärare berättade en elev om hur han under år 8 i grundskolan hade importerat cigaretter via Internet och sedan hade sålt dem vidare på skolgården.

 

”- Jag hann sälja 200 limpor innan lärarna upptäckte mig.”

 

Utifrån Schumpeters perspektiv ett väldigt entreprenöriellt tilltag där en ny och oexploaterad marknadskanal som utnyttjades för att skapa en entreprenöriell vinst. Men var det bra och något som jag som lärare i företagsekonomi och entreprenörskap borde uppmuntra?

 
I två kommande inlägg ska jag försöka ge några exempel på hur vi i skolan kan undervisa om, för och genom entreprenörskap i samverkan med det omgivande samhället.

RSS 2.0